Clinic med Bo Jenå & "Ankan"

Torsdagen bjöd på en lång dag, först jobb 06-15 sedan var jag iväg till Segorp för att hålla en lektion för Emmy och hennes nya ponny. Ponnen ser riktigt fin ut och jag kunde inte hålla mig från att låna tyglarna en stund för att själv få känna lite på honom. Känslig ponny med mycket driv och en mycket positiv ridkänsla förmedlar han. Riktigt kul! Ska bli spännande att på tisdag få se honom över lite hinder med på hopplektionen. 

Efter detta åkta jag, Johanna och mamma till Sissi Liljas anläggning för att gå på en clinic för Bo Jenå (som bla är förbundskapten för svenska landslaget i dressyr, A-tränare dressyr och internationell ****-dressyrdomare) och Ankan (som bla är A-tränare hoppning, ansvarig för hopputbildningen på hippologutbildningen på Flyinge). Det började med att Ankan visade hoppträning och upplägg för den unga hästen med hjälp av två ekipage. Där hon pratade en hel del om att inte göra det svårare än det är, dressyr sedan bommar sedan hinder, bygg upp, se det långsiktiga, skynda inte. Hon förespråkade att man gärna får leka fram det med den unga hästen både glädjen till hoppningen, jobbet och tex galoppombyten. Hon pratade också om att hoppa lågt, höjden ÄR inte det viktiga utan tekniken och styrkan. 
Hon fortsatte sedan med två äldre hästar och visade där på lite andra linjer och hur man höjer svårigheten på lämpligt sätt. "man kan hoppa en och samma bana jämnt om den bara innehåller allt som kan komma på tävling. Hoppa: från hörn, in i hörn, mot hörn, längs med långsida, kort och lång anridning, med hinder bakom, kombinationer (2 och 3) till kombination, från kombination, på båge, på rakt spår. Detta i olika kombinationer visar på i princip allt som sedan kommer i Grand Prix! 
Hon talade även om hopphästens känslighet och försiktighet och att viss tittighet = vaken häst, är något man idag efterströvar för att senare få en försiktig häst som inte vill riva. Hon tog upp att det är viktigt att INTE bestraffa eller gå på hästen för hårt när den tittar eller skyggar för saker utan att succesivt få dom att slappna av och istället öva dom på olika situationer så att dom litar på sin ryttare. Om den tittar låt den titta men korrigera/hjälp den mjukt (inte passivt) men bestämt (inte aggressivt). Att kunna göra detta kommer med känsla och erfarenhet då det ofta annars blir det som är skrivet i parentes när tränaren ber om det andra! 

Bo Jenå tog sedan över med en yngre dressyr häst. Här visade han på hur man introducerar den unga hästen till skolor och byten. Pratade om övergångar och om det "så ofta bortglömda" gångarten skritt. Han fortsatte med att prata om hästens form - nacke och nos position, där han kommenterade att det som ska vara på tävling är en sak, hemma ska hästen gå i den formen som är bäst för just den enskillda hästen. 

Efter det tog han in en häst för tömkörning (Bo anses vara en av de skickligaste i Sverige på just tömkörning) och visade där olika övningar för att få hästen sidvärtes och lösgöra dem samt hur man på töm kan få hästen till mera samling (mot piaff). 

Sista hästen för kvällen var en svårklasshäst där han visade hur man jobbar med piruetter och seriebyten samt tävlingsmässiga skolor och sist med samling (piaff och passage). 

Blev otroligt ridsugen och inpirerad även om innehållet är sådant man har hört det mesta av förr. Men man behöver höra allt igen och igen och igen samt att få se skickliga ryttare och fina hästar och hur man jobbar mot olika mål. 

4 jan 2013

Comments powered by Disqus